Babysim

Initiativet till simundervisning kom från universitetsvärlden för att man såg behovet av att lära människor att simma av säkerhetsskäl, då drunkningsolyckor var vanliga.
Organiserad simundervisning i Sverige började redan i slutet av 1700-talet.
År 1796 grundades Upsala Simsällskap, som brukar räknas som Sveriges äldsta simorganisation.
Under 1800-talet växte fler simsällskap fram i större städer, med syftet att öka simkunnigheten hos befolkningen.
I början av 1900-talet började föreningslivet mer systematiskt ta ansvar för simskolor, framför allt efter att Svenska Simförbundet bildades 1904.
Sedan slutet 1990-talet växer privata aktörer fram som konkurrerar med idrottsföreningar

SNABBFAKTA

UTVECKLING

1790–1850 Simsällskap bildas med fokus på livräddning och simkunnighet

1850–1900 Fler lokala föreningar startar runt om i Sverige

1900–1950 Simskolor blir en etablerad del av simföreningarnas verksamhet

1990-nutid Privata aktörer växer fram och börjar konkurrera med idrottsföreningarna

Efter bildandet av Svenska Simförbundet blev simskolan själva rekryteringsbasen för svensk simidrott. Många föreningar byggde sin verksamhet enligt principen simskola → fortsättningsgrupper → tävlingsverksamhet.

Under 1930-, 40- och 50-talen blev kommunala sommarsimskolor mycket vanliga. Föreningar drev ofta verksamheten tillsammans med skolor och kommuner, ibland ute vid badplatser innan moderna simhallar fanns.

Den ursprungliga samhällsidén var:

Först göra befolkningen simkunnig – sedan utveckla idrotten.

Än idag beskriver svensk simidrott att simskolan är själva grunden för hela verksamheten.

TRE EPOKER

Simskolans utveckling går att beskriva i tre tidsepoker, med det som startade som livräddning, är idag en blandning av samhällsuppdrag och föreningsverksamhet samt genom privata aktörer även en kommersiell tjänst

Det gör simskolan ganska unik inom svensk idrott. Väldigt få idrotter har gått från att vara en ren överlevnadsfärdighet till att bli både folkrörelse och marknad på samma gång.

1. Simskolan som livräddning (1796–1900)

När Uppsala Simsällskap bildades 1796 handlade det om att rädda liv. Simundervisningen riktade sig främst till:

universitetsstudenter
militärer
sjömän
unga män generellt

Under 1800-talet spreds verksamheten till fler städer och lokala simsällskap växte fram. Samtidigt började tävlingssimning utvecklas som egen gren.

2. Folkhemmets stora simprojekt (1900–1980)

När Svenska Simförbundet bildades 1904 började simskolan standardiseras och bli en självklar del av föreningslivet.

Det var dock mellan 1930- och 1970-talen som simskolan blev en verklig folkrörelse.

Tre aktörer samverkade:

kommunerna byggde simhallar
skolorna införde simundervisning
föreningar och livräddningsorganisationer drev simskolor

Sommarsimskolan blev ett begrepp i hela landet. På många orter sattes tillfälliga bassänger upp eller så hölls undervisningen direkt i sjöar och havsvikar. För många generationer var sommarsimskolan den enda organiserade kontakten med simning.

Det skapade också den svenska normen:

Alla barn ska kunna simma.

Den tanken är fortfarande en av de starkaste delarna av svensk idrottskultur.

3. Simskolan blir även kommersiell (1980-talet och framåt)

Fram till 1970-talet var nästan all verksamhet ideell eller offentligfinansierad.

Från 1980-talet började flera saker hända samtidigt:

Babysim introducerades i Sverige 1979 och spreds snabbt över landet. Det lockade nya målgrupper och skapade även en marknad utanför den traditionella föreningsidrotten.

Privata aktörer började växa fram under 1990-talet och skedde parallellt med att många kommuner började upphandla drift av simhallar.

Från 2000-talet ser vi att fler privata aktörer växer fram som inte har någon koppling till föreningslivet alls.